Svensk Ramelorkester
En TILLRÄCKLIGT Stor summa pengarKenneth Records CKS 3418foto: Gunnar Holmberg |
En TILLRÄCKLIGT Stor summa pengarKenneth Records CKS 3418foto: Gunnar Holmberg |
Finurliga och lekfulla ramelmelodierSVENSK RAMELORKESTEREn tillräckligt stor summa pengar
Än sjunger gubben - En tillräckligt stor summa pengar - Det regnar på
vår kärlek
- Coffe Calls For A Cigarette - Brevet du skickade - Fåglarna har fel -
En schlager i Sverige - The Purjolök Song - Stackars Gottwolf -
Dom små små detaljerna - Silvermånen över Kattegatt - Vårt eget blue
Hawaii - Köp inte en zebra -
Kommissarie Larsen - Inspirerad utav dej - Alla har vi varit små - Det
gamla gänget
Skivproducenten och eldsjälen Gösta Hägglöf har tillsammans med trumpetaren och arrangören Bent Persson satt ihop gruppen Svensk Ramelorkester. På skivan En tillräckligt stor summa pengar framförs 19 nummer ur povel Ramels outtömliga låtskatt, både mindre kända och mera bekanta kompositioner. Av låtarna är 17 instrumentala stycken i 30-talsarrangemang a lá Eddie Condon och bara två vokala spår. Enligt Hägglöf är syftet med orkestern och albumet att lyfta fram själva musiken i Povels sånger, vilkas enastående texter ofta skymmer melodierna för lyssnaren. Den enda sången som inte getts ut tidigare är titelspåret En tillräckligt stor summa pengar där upphovsmannen själv gästar tillsammans med dottern Lotta. Här kan man verkligen njuta av mästarens geniala textrader! Den äldsta melodin som tolkas är från 1942. Vårt eget blue Hawaii, då inspelad av Embassy Sextett med Povel Ramel imiterande en hawaiigitarr! Det senaste alstret är från 1966-67, Det gamla gänget med Gals & Pals. Musiken framförs med stor känslighet för låtarnas egenart. Orkesterledaren Bent Persson, som själv får stort soloutrymme, styr ensemblen finurligt och lekfullt genom Povel Ramels enastående musiklandskap. Resultatet är en gedigen presentation av den svenska revymusikens störste upphovsman som en mästerlig jazzkompositör. Speciellt bra funkar det i Stackars Gottwolf som ursprungligen är hämtad ur revymusikalen Funny Boy från 1958-59 med Brita Borg och Bent Halls (Bengt Hallbergs) orkester. För er som blir sugna på mer fantastiska Povelalster rekommenderas hans 78-varvsmaterial på cdn Povel Uniqua, utgiven på Fenix CPH8, distributör CDA. Även det albumet är producerat av Gösta Hägglöf, som kan nås på [email protected] PATRIK SANDBERG |
jazzskivor
| 
|
på scenRamelbuljongSvensk Ramelorkester, Solnadals Värdshus, Solna 27 februari; Bent Persson tp co ah tb arr, Hans Ingelstam tb co, Per Kristensson tb, Anders Alm cl bcl vo, Per Larsson p, Jacob Ullberger bjo g, Tomas Ekström b, Douglas Sandor dr, Gösta Hägglöf presentatör Mångsysslaren och Armstrong-specialisten Gösta Hägglöf står bakom Svensk Ramelorkester, som han bildade för att sätta fokus på jazzkvalitéerna i Povel Ramels musik. Han valde repertoaren från Ramels kända och mindre kända kompositioner och handplockade musikerna tillsammans med trumpetaren Bent Persson, som har skrivit arrangemangen och är musikalisk ledare. Efter tre års alltför sporadiska framträdanden presenterade Svensk Ramelorkester sin första cd i samband med en spelning i den trivsamma lokalen Solnadals Värdshus. Det var imponerande att höra hur man
lyckats få till ensemblespelet av de intrikata melodierna och
arrangemangen med begränsade möjligheter
till förberedelser och en vikarie på trombon. Sättningen skiftade och
variationen förstärktes av att flera musiker dubblerade
på olika instrument. En schlager i Sverige bjöd på trombontrio med Bent Persson, Hans Ingelstam och Per Kristensson.
Stackars Gottwolf spelades känsligt i trioformat av Bent på althorn, Anders Alm basklarinett och Jacob Ullberger gitarr.
I Povel Ramel var själv på plats, nöjd över att ha 'blivit med orkester' och visade i sin nyskrivna En tillräckligt stor summa pengar att han fortfarande är en mästare i att framföra sina geniala texter. TEXT & FOTO: BO SCHERMAN OJ 4/2006 |
|
RAMELJAZZSvensk Ramelorkester | |
| Att ett jazzband hyllar Povel Ramel är helt rimligt eftersom han själv hyllat jazzen under hela sin karriär. Skivan har fått sitt namn efter en hittills opublicerad melodi med ny text som framförs med den äran av gästvokalisten Povel Ramel i egen hög person. |
SkivorArtist: Svensk RamelorkesterTitel: "En tillräckligt stor summa pengar" Skivbolag: (Classic Jazz Production/CDA) |
|
DE FLESTA AV skivans övriga arton Povellåtar framförs annars utan sång, med
en fin känsla för låtarnas egenart och finurligt lekfulla tolkningar av vad
texterna handlade om. Speciellt förtjust är jag i de självömkande
blåsinstrumenten och den deltagande gitarren i "Stackars Gottwolf" och i
tolkningen av de små detaljernas pickanden och tickanden i "De små, små
detaljerna".
Producenten Gösta Hägglöf har grävt djupt i den Ramelska produktionen - många av låtarna hör till de minst kända. Är det till exempel någon som känner till "Coffe calls for a cigarett"? Sammanfattningsvis: Svenska Ramelorkesterns tolkningar av sin namnes alster är roliga, fyndiga och Ramelska. Calle Pauli DN KULTUR 3 maj 2006 | |
Svensk RamelorkesterEn tillräckligt stor summa pengar (Kenneth/CDA) 4 ponts Povel Ramels musikaliska bredd är oerhörd. Från visa och schlager till de finaste ballader - och svängig jazz under mer än 60 år.Flitige skivproducenten Gösta Hägglöf har länge velat göra en ren instrumentalskiva med Povel Ramels melodier. En samling med 19 låtar med ett jazzgäng som kommer en att tänka på Eddie Condons hard boys på 30- och 40-talen. Med Bent Persson, trumpet, arrangör och ledare. Äldsta melodin är från 1942, Vårt eget blue Hawaii, den yngsta från 1966, Det gamla gänget från revyn På Avigan. En riktig rökare är Din njugge far och din snörpiga mammat (sic) som skulle platsat hos Condon. Bent Perssons kornettsolo i Kommissarie Larsen är makalöst bra.
Sven Malm |
Småputtrig kväll med Ramel ***Povel Ramel har skrivit omkring 900 melodier under sin långa musikergärning, och det allra mesta av detta material är synnerligen sångbart. Texterna är många gånger lika underfundiga som melodislingorna är skönt harmoniska. Svensk Ramelorkester har dock valt att i första hand framhäva de musikaliska kvaliteerna och dessutom i lite av Eddie Condons 30-talsstuk. Vid några få tillfällen grep i första hand Anders Alm och Hans Brandgård solistmikrofonen och klädde melodierna i sång, men det kunde gärna ha skett lite oftare. Och ännu hellre; varför inte införliva en kompetent sångsolist i bandet. Det är Povel Ramels texter sannerligen värda. Men nu blev det i första hand musiken som ledsagade de cirka 150 i publiken till ett helt knippe av Povels melodier. Många av dem sällan spelade och därmed inte ofta hörda. Musikaliskt var det framför allt Bent Perssons trumpet och Bertil Strandbergs trombon som svarade för de främsta solistiska insatserna. Hela programmet blev annars till en småputttrig kväll med melodiös Ramel-musik utan allt för stora krav på musikaliska höjdpunkter. En av de största höjdarna var faktiskt Bent Persson som trombonist i ”En schlager i Sverige”. Inledningsvis fick publiken annars höra ”Än sjunger gubben” som
Povel skrev till sin 80-årsdag – han fyller 85 nästa år och är alltjämt
still going strong med massor av järn i elden. Hans Brandgårds sång i
”En tillräckligt stor summa pengar” är sällan hörd och var säkert någon
helt nytt för många. Det kan man däremot inte säga om ”Köp inte en
zebra” eller sången om det strävsamma paret (Povel och Brita Borg) när
det sjöng om det gamla golvuret som var ”ett gediget arbete”.
Sammanfattningsvis kan man säga att kvällens konsert på intet vis blev
någon jazzmusikalisk höjdare, men ändå en kväll med god underhållning
utan några andra krav på sig än att vara just underhållande. |
JAZZSvensk RamelorkesterEn tillräckligt stor summa pengar (Kenneth/CDA)Povel Ramel i dixielandet. Giganten sjunger ett nummer här, sin gladraska titellåt (nu inspelad för allra första gången) om att ifall bara rätt summa trillar ned, så ska alla lyckliggöras. Baronen låter väldans vital, men lurig - hans sätt att dröja på ordet "tillräckligt" får en att misstänka att inga stålar kommer att delas ut. Oavsett hur stor tipsvinsten råkar bli. För övrigt innehåller plattan en lång rad Povelnummer, instrumentala och dixiefierade, kända och nästan helt okända. Bandet toppas av trumpetaren och Armstrong-specialisten , Bent Persson och trombonsäkre Hans "Jazzin' Jacks" Ingelstam bidrar med snygga saker, liksom klarinettisten Anders Alm. En trivsam uppåtskiva, värd uppmärksamhet för ett ovanligt och kul upplägg; fokus på själva melodierna hos Ramel. En del småmissar får passera eftersom spelglädjen är stark, synd dock att musikerna inte alltid svänger unisont. Passabel sång på några spår, men ”En schlager i Sverige" låter direkt illa.
Alexander Agrell |
| ../
”En schlager i Sverige” med tre tromboner (första gången jag hör Bent
spela trombone).
CDn, som jag lyssnat igenom/.. ../funnit mycket njutbar både för
Povel-diggare och oss tradjazzälskare, 76.20 minuter njutbar
Povel-jazz. Man köper definitivt inte en zebra om man inhandlar den här
skivan tycker
Barbro Matsson |
|
JAZZENS MUSEUM. Strömsholm. 24 juli - 31 augusti. |
• Bättre och bättre år för år. |
|
En trevlig jazzpremiär kunde Jazzens Museum bjuda på som en av finalkonserterna. Det var Svensk Ramelorkester som gjorde scendebut, och som namnet antyder har en viss Povel ett finger med i spelet. Dock inte som pianist men väl som kompositör och textförfattare. Det är den alltid idérike Gösta Hägglöf som ligger bakom projektet. Han fanns förstås också med som presentatör och publikvägledare i repertoaren, det musikaliska överlåter han dock helt till de åtta musikanterna och då inte minst trumpetaren och arrangören Bent Persson. Gänget serverade ett i alla avseenden underhållande framträdande, som bör ha de bästa förutsättningar att hitta en fortsatt publik. Ett nöje var att höra dessa Ramellåtar i skön jazztakt, en stor del också framletade ur hans mera sällan hörda repertoar. Dessutom finns många förnämliga solister i Svensk Ramelorkester, vars medlemmar är Bent Persson trumpet, Anders Alm klarinett, sax och sång. Hans Ingelstam trombon, Hans Brandgård trombon och sång, Jacob Ullberger gitarr och banjo. Per Larsson piano. Tomas Ekström bas och Douglas Sandor trummor. |
KonsertPovel Ramel-låtar på jazzvisSVENSK RAMELORKESTER Crescendo, Norrköping Onsdagen 11 februari 2004 Publik: cirka 120 Säger man Povel Ramel tänker man först på hans ordrika och tokroliga texter och galna upptåg i alla hans revy er. Glömmer kanske därför bort att Povel är en fin jazzpianist som komponerat en mängd jazzbetonade låtar ända sedan 40-talet. Detta har det relativt nybildade tradjazzbandet Svensk Ramelorkester tagit som sin uppgift att återuppliva. Under programrubriken Belysta aptitbitar i Povelram spelades det på Crescendo i onsdagskväll. Konferencier och bandets manager Gösta Hägglöf berättade vad som skulle framföras och presenterade Ramelorkesterns medlemmar; Bent Persson trumpet och althorn, Hans Brandgård trombon, sång, Hans Ingelstam trombon, kornett, Anders Alm klarinett, basklarinett, sång, Per Larsson piano, Jacob Ullberger gitarr, banjo, Tomas Ekström bas samt Douglas Sandor trummor. Än sjunger gubben blev en inledning som också stämde in på 82-årige Povel Ramel som håller igång med spelandet än i dag. Konserten innehöll 21 kompositioner av Povel där många blivit mer eller mindre bortglömda. Väl ihågkommen var dock Alla har vi varit små där banjokompet funkade bra och trummisens spel på tempelblocken var skickligt utfört. Basisten stompade på rejält i bland annat Din njugge far och din snörpiga mamma. Här skulle varit kul att höra texten. Solopiano med nostalgiska tongångar blev det i Tänk dej en strut karameller. Istället för Johanssons Boogie Woogie Vals hade Hägglöf tyvärr valt baksidan på denna 78-varvskiva. Den roliga boogien var den första jazzbetonade stenkaka jag vevade upp på grammofon. Hade varit kul att återhöra liksom Titta det snöar och Naturbarn. Innan pausen sjöng Anders Alm med glimten i ögat, En schlager i Sverige, med ljus 40-tals stämma. Ullberger sologlänste i Köp inte en zebra och mer sång blev det i Mitt eget blue Hawaii med skönt trombonsolo av Hans Ingelstam. Ett annat nummer som jag fastnade för var Stackars Gottwolf där althornet och basklarinetten gav en fin lyster åt arrangemanget. Flertalet av arren var för övrigt skrivna av Bent Persson. Tradjazzens entuasmerande swing kom fram extra påtagligt i Kommisarie Larsen med den stora mustaschen. Men man saknade ibland lite upptåg av galenskap som alltid varit Povel Ramels signum. Innan publiken släppte orkestern tog den som extranummer repris på För en schlager i Sverige ska slå. En gemytlig afton med Ramelmelodier tolkade av ett jazzband. BOZZE MÖLLER nö[email protected] |
konsertrecension i Södermanlands Nyheter 18 okt 2007
konsertrecension i
Blekinge Läns Tidning
6 nov 2007
|
|
|
åter till Bent Perssons |
